Saknar du mina blogginlägg? Jag testar just nu att publicera dem på adressen wegrazon.blogspot.com istället.
Det gick helt enkelt snabbare än att ge mig på en ansiktslyftning av själva gränssnittet på den här sidan (som ändå snart är i behov av en uppfräschning med tanke på att jag numera har ett företag till.)

Håller på och städar kontoret och jag börjar fundera över profetiorna om det papperslösa kontoret.
Minns en artikel om det för ett antal år sedan där det påpekades att profetian inte (som många tror) sa att pappersanvändningen skulle minska för varje år i takt med datoriseringen. Tvärtom förutspådde den att förbrukningen skulle öka under ett antal år innan den började sjunka.
Problemet är helt enkelt vanor. Jag är själv uppväxt innan datorerna tog över helt. Jag var visserligen i tonåren när jag anammade datorer och ser dem som en naturlig del i mitt liv.
Men jag ser också att det finns tillfällen då det är enklare att läsa på papper. Frågan är dock hur länge till när nya skärmar ger bättre komfort och nya generationer växer upp och vänjer sig vid att läsa på skärm redan från början.
Sedan ett halvår tillbaks läser jag morgontidningen (HD) på nätet varje dag i pdf-format. Det största problemet i mina ögon är att den inte är anpassad till skärmen utan görs för tryck.
Googlade för att försöka hitta den där artikeln som jag mindes. Hittade i alla fall en fem år gammal artikel på di.se där man bland annat läser:
"För 40 år sedan fanns inte kontorspapperet, det vanliga A4-papperet som vi stoppar i exempelvis skrivare, faxar och kopiatorer. I dag svämmas många kontor över av sådant papper. Bara inom EU konsumeras hela 3,5 miljoner ton eller cirka 450 miljarder A4-papper per år."
I artikeln sades dessutom att förbrukningen ökade med 5 procent per år. Ur naturens synvinkel skulle man kunna utrrycka det som "det måste bli värre innan det blir bättre".

Förmodligen ligger det papperslösa mediesamhället närmare än kontoret. Tills dess får man fortsätta bära ut travar med gamla tidningar och strimlade utskrifter till pappersåtervinningen i soprummet.

En av affärsidéerna bakom mitt eget företag är att värdet av en hemsida främst ligger i att den uppdateras regelbundet, inte i att den är snygg.
Under en tid roade jag mig med att surfa runt hos ett antal företag som jag på något sätt hade en relation till för att se vad de gjorde med sin hemsida.
Resultatet var väldigt skiftande. Ett par sidor var rensade från nyheter helt och hållet och inriktade på information av permanent karaktär. Fallgropen där är att man utgår ifrån att hemsidan bara ska uppdateras om något ändras. Om någon slutar och ersätts av en ny anställd så ska detta synas på hemsidan. Det svåra är bara att om hemsidan i vissa fall då bara behöver uppdateras vartannat år så hinner även annan information bli inaktuell och hela webbplatsen glöms bort eftersom den inte innehåller något nytt.
Andra företag nyttjade webbplatsen löpande för att informera sina kunder så fort något hände. Även här var det skiftande kvalitet på resultatet. Ibland lyste amatörskribenter igenom, texterna hade helt enkelt inte den kvalitet med vilken företaget i övrigt bedrev sin verksamhet. Risken är överhängande att stavfel, obegripliga meningar och röriga texter färgar besökarens bild även av företaget.
Häromdagen snubblade jag över ett annat märkligt exempel. En mäklarfirma som hade en mycket bra plattform, snygg design och bra funktioner och information för att söka och visa objekt. Som många andra en bevakningstjänst där man kunde ange vilken typ och storlek av bostad du är på jakt efter.
Men det fanns en liten detalj de missat. Alla nya objekt lades inte ut på hemsidan. Jag upptäckte det då jag råkade kasta ett öga i papperstidningens annons och plötsligt såg flera objekt som borde ha kommit via min bevakning men inte gjort det.
Jag tänkte att det är nog bevakningstjänsten som inte fungerar och surfade in på deras hemsida för att läsa mer om de utannonserade bostäderna (i papperstidningen står oftast 2-3 rader text och en bild i frimärkesstorlek) och upptäckte då att de inte fanns på hemsidan!
Här har alltså ett företag fått presumtiva kunder att registrera sig och säga "jag vill ha reklam skickad hem till mig" men företaget väljer istället att köpa annonsutrymme i en kanal som de registrerade kunderna kanske inte har tillgång till.
Allt fler företag inser idag att man måste ha en webbplats/hemsida. Tyvärr har inte alla företag ännu insett att det inte räcker med en fantastisk teknisk plattform om man inte använder den.
Det är ungefär som att köpa en butikslokal med skyltfönster på alla fyra sidor och sedan inte skylta med mer än "välkommen in" (om ni vill se våra produkter).
Morgontidningen läses i genomsnitt under 25-40 minuter per dag (Orvesto Konsument 2005). En annons får därmed inte många sekunder. Ändå väljer många företag denna dyra kanal i jakt på nya kunder före möjligheten att kommunicera med befintliga kunder eller potentiella kunder som anmält intresse och redan hittat till deras egen hemsida. Kan någon förklara logiken i det?